Jämtlandsdräll är samma som österbottnisk dräll. Denna typ av bunden dräll, där mönstertråden går över bara tre trådar, är tät och stark. Det är en förenklad dräll, en bunden dräll som kan vävas med bara fyra skaft och som i äldre tider har använts till vävar som skall användas i dagligt bruk. Därför har de täta och starka vävarna ofta slitits ut till sista trasan – av den orsaken finns inte så mycket bevarat idag, till skillnad mot vävnader som mest använts till fest och prydnad.

Två partier samverkar alltid i denna teknik för att skapa en mönsteryta  och bildar tillsammans formerna, det är därför svårare  att skapa vackert böjda cirkellinjer, blommor eller stjärnor. De mönster man hittar i vävböcker och äldre uppskrifter har mest raka former. Jag tycker det är mer intressant med mer formrika mönsterytor. 

Just dessa  lite annorlunda former har intresserat mig, detaljer bygger upp nya oväntade mönster. Riktigt korta mönsterflotteringar (över endast tre trådar) finns bara i jämtlandsdrällen, som har alldeles samma teknik som österbottnisk dräll.

Också daldräll är en förenklad dräll där mönstertråden ligger på ytan. I daldräll flotterar mönstertråden över minst fyra trådar, upp till åtta, nio, tio eller elva, tolv trådar.

Välkända mönsterdetaljer sätts samman på olika sätt, detaljer som du tycker dig ha sett många gånger förr, och i dessa nya kombinationer bildas nya mönster.  Den lilla väven här nedan i daldräll har kommit till för "Vävdamerna i Sköndal" och har ett blommönster. Kan vävas som "blåklint" eller som "vallmo", beroende hur man trampar (ja, det kan också trampas som "stjärnor").  

     

Detta lilla stycke var allra första provremsan av denna daldräll och blev till ett fodral för en digitalkamera. Blommorna upprepades över hela ytan och omgavs av en bård.  Sköndalsblommorna vävdes till löpare, till kuddar eller kasse av oss  i vår vävstuga, med tvåtrådigt lin eller dubbelt entrådigt lin som mönsterinslag.  

                                                  

 Första servetten  av "Sköndalsblommor".    

Daldräll har stora möjligheter till mönster med slingrande linjer och böljande bågar.  Dess  mönstertrådar ligger uppe på ytan och väven kan den därför vara något mindre slitstark i dagligt bruk än den tätare bundna österbottendrällen eller jämtlandsdrällen. 

Jämtlandsdräll har stygn som går över  tre trådar och under en tråd, vilken binder mönstertråden till bottenväven.   

Detta mönster kallar jag "Österbottens stjärna", det var ett väldigt roligt mönster att väva, här med grå ull på svart bomullsbotten. Österbottnisk dräll/ jämtlandsdräll har ytor som byggs upp av så korta stygn att det blir som små pärlor, tätt intill varandra. Det bildar effektfulla mönsterytor, antingen ett mönster vävs med glänsande lin eller med mjukt ullgarn mot bottenväven.